Närvaro

I förmiddags kända jag din närvaro så starkt att jag nästan blev rädd.

Jag pratade med dig och sa att jag inte är redo ännu, jag vill gärna men jag är inte alls redo.

Jag vill endast ha din närvaro förnimmelsebar……ännu så länge.

Vi har alltid haft ett sätt att mentalt kommunicera och det vill jag behålla.

Jag vet att du inte blir ledsen utan att du förstår…..eller så var det just det som var meningen, att skrämmas lite!

Du sa alltid ”När jag är borta kommer jag att komma tillbaka och spöka för er…bara så ni vet”!

Lilla mamma vad jag älskar dig!

Jag ser kvinnor på stan som påminner om dig.

Men när de vänder sig om…. är det aldrig du!

Vart jag än går ser jag saker som påminner!

Vart jag än ser är det sånt jag vill ge dig!

Vart jag än vänder mig finns du där!

I allt..

Varje gång telefonen ringer hoppar hjärtat till i bröstet för jag tror och hoppas att det är du!

Att du ska tala om för mig att det här bara är en hemsk dröm……

Jag saknar dig så!
//Suz