Finns livet efter??

Ibland känns det ganska bra.
Men så kommer jag på... mitt mamma finns inte mera!
Mitt älskade mamma.
Och när man ser alla andra på stan med sina mammor, eller mammor som bara är själva och strosar runt...då
kommer förtvivlan över mig och det göra bara så ont i hjärtat!
Jag kan känna mig som en treåring igen och tycka, "Varför får ni ha eran mamma och inte jag!!!??"
"Varför finns det så många mammor men min får inte vara här??"
Dessa tankar försöker jag skjuta undan efter som jag trasas sönder av saknad efter dig mamma!
Jag vet ärligt talat inte vad jag ska göra utan dig!!!
Saknar dig så lilla mamma!
Älskar dig så otroligt!!!