Hej älskade lilla mamma!
Nu är jag hemma från Umeå.
Det var oerhört givande men jobbigt, som vanligt!
Hörde på pappa att han saknat mig, vilket var både bra och dåligt.
Du vet vad jag menar.
I morgon kommer mina älskade ungar hit och grillar lite.
Ser verkligen fram emot det.
Önskar du också kunde vara här fysiskt.
Det har verkligen varit tungt nu en period.
Saknaden är som ett hemskt monster i mitt bröst.
Jag är så rädd att det sprängs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar